Jag får många underbara m...

Allra finaste du,

 

Varmt välkommen hem!!! Har förstått att du och dina väninnor delat en fantastisk upplevelse... Underbart!

Har följt din resa på bloggen... yttre som inre.

 

Kanske kan det vara i dessa mellanlägen av upplevt meningslöshet avgrunden öppnar sig...

Ingenting i våra liv är statiskt, livsenergin flödar vidare vad vi än tycker om den saken.

Alla är vi i grunden nakna oavsett våra älskade, alla fina prylar, identiteter och status.

Det är oförändringsbart ... ett läge att gilla. Svårt, svårare än svårt.

 

Känslan av mening håller oss uppe under tiden. Barnen, karriären kanske droger. Man kan ju droga sig med allt möjligt.

Äta för litet eller för mycket. Tokshoppa ... MÅSTE HAAA. Det mest accepterade och glorifierade är nog att jobba tills man stupar

Och helst lite ännu mer ändå! Jag har provat på det mesta av detta dövande genom åren. För att inte förbise träningsnarkomanen!

 

Att ständigt hålla sig borta från tomheten, och i förlängningen avgrunden. Det kan kännas omöjligt att försöka se denna inre

avgrundsdjupa smärta. Om man vågar tillåta rädslan kommer långsamt styrkan och den vilande men inneboende självbekräftelsen. Genom tomheten

kan vi hitta självtilliten. Den är inte beroende av någonting utanför oss själva. Total existentiell samhörighet.

 

Hjärtekram M