Minnen, smaker och dofter.

Kaffe är något som jag förknippar med väldigt mycket känslor. Allt ifrån att vakna till doften av kaffe när mormor satte igång perkulatorn i köket till Paris utekaféer när jag var där som 18 åring. Eller när jag satt i fönstret i den lilla hyrda lägenheten i Vallbonne och doften av nybakat bröd kom ifrån bageriet i huset. Att då gå ner och få en espresso trots att jag inte alls tyckte att det var så gott, bara för att det var förknippat med god känslor. I en tid där vi behöver anpassa oss till omständigheter och göra val, väljer jag hellre bort resturang besök än denna stund av egen tid.

IMG_2663.jpeg

Nu sitter jag på i en butik i Söderhallarna som bara fokuserar på kaffe. Butiken är ett enda kaos av kaffe bönor och kaffemaskiner och ett och annat te. Men hjärtat från ägaren är på rätt ställe. Jag finner en plats där jag är helt ensam och märker att de som sitter på andra sidan butiken är alla äldre än jag. Kanske har dom smugit sig ut för att drömma sig bort en stund ifrån den verklighet vi just nu befinner oss i. Jag ber honom ge mig en kaffe som tar mig till Italien eller Costa Rica. Han skrattar och säger att han ska göra sitt bästa. Jag blir inte besviken. Vi samtalar en stund och jag berättar för honom att jag passerat hans butik några gånger då jag som nu hämtat ett paket på DIREKT butiken bredvid och att jag då tänkt stanna. Men min man som då varit med har alltid haft lite mer bråttom än jag och kaffe ska ju inte tas på springande fot. Du ska sitta ner och njuta av det meditativa tillståndet då sol, regn och jord möts i gommen från platser du drömmer om eller längtar till. Han skrattar och säger att jag har helt rätt.

Bilder ur mitt album i min mobil.

Bilder ur mitt album i min mobil.

Jag sätter mig ner och drömmer mig bort till platser jag besökt de senaste åren och där jag njutit av just denna enda koppen kaffe jag unnar mig per dag men oftast hemma vid nu för tiden. Utan stress…. jag bläddrar bland mina bilder i mobilen och söker på kaffe och 780 bilder kommer upp. Jag ler… Det är så viktigt att unna sig den där lilla stunden av lycka. Att inte skynda förbi för då blir dom inte beständiga. Jag minns nästan varje plats jag varit på som bilderna visar. Det betyder att jag var närvarande här och nu. Så fint…

Jag tar min handsprit och torkar av bordet efter mig. Sätter på mig min blommiga mask och med mitt paket under armen vandrar jag iväg genom snö och slask. Lite lyckligare i själen.

Namaste

Föregående
Föregående

Yoga för två

Nästa
Nästa