Kolesterol och harmoni
Kolesterol har fått ett dåligt rykte. Som om det vore fienden.
Men kolesterol är i grunden livsnödvändigt. Det bygger våra cellmembran, våra hormoner och skyddar nervsystemet. Utan kolesterol – inget liv.
Och hur kommer det sig att en person som tränar regelbundet, äter bra och nyttigt ändå kan ha lite högre kolesterol? Forskning visar att det är mer faktorer än dålig kost och lite träning.
Jag har märkt att under perioder av känslomässig stress har mitt kolesterol varit högre. Inte bara för att jag då kanske också ätit sämre, utan framför allt för att jag varit mer orolig och därigenom ökat kortisolnivåerna i kroppen. Stress och oro påverkar inte bara hur vi mår mentalt. De påverkar hela kroppens inre landskap – och blodkärlen är bland de första som reagerar.
När jag lever med långvarig stress, när kroppen upplever hot – verkliga eller upplevda – går nervsystemet in i försvar. Det sympatiska nervsystemet aktiveras. Blodkärlen drar ihop sig. Pulsen ökar. Blodtrycket stiger. Det är en intelligent överlevnadsreaktion. Men den är inte tänkt att pågå hela tiden.
När stress och oro blir ett tillstånd snarare än en tillfällig reaktion lever kärlen i ständig spänning. De får inte vila. Inte mjukna. Inte expandera fullt ut. Den fina, tunna insidan av blodkärlen – endotelet – blir mer sårbar. Och där, i den sårbarheten, börjar ofta inflammationen.
Stresshormoner som kortisol och adrenalin påverkar också hur kroppen hanterar fett och socker. Levern producerar mer kolesterol som en del av kroppens skyddssystem. Kolesterolet är inte problemet – det är budbäraren. Det skickas dit där det behövs skydd och reparation.
När oro och stress pågår länge:
ökar inflammationen
kärlen blir stelare
kolesterolet får mer att göra
plack kan bildas som ett försök att skydda kärlväggen
Det är inte ett misslyckande från kroppen. Det är ett uttryck för överlevnad.
Och kanske är det därför så många människor ”gör allt rätt” med kost och motion, men ändå ser sina värden stiga. För kroppen lyssnar inte bara på vad vi äter. Den lyssnar på hur vi lever. Hur trygga vi känner oss. Hur ofta vi håller andan – i både kropp och liv.
När nervsystemet får signaler om trygghet händer något annat. Blodkärlen slappnar av. Blodet flödar lättare. Inflammationen dämpas. Kolesterolet behöver inte längre agera plåster.
Så stressreduktion är inte en bonus. Det är faktiskt kärlvård.
Jag kanske låter tjatig, men yoga, meditation, djupandning och promenader i naturen – i närvaro – är så viktiga. Rörelse utan prestation hjälper oss att hålla sunda kortisolnivåer. Lika viktigt är stillhet, sömn och beröring. Känslan av att vara hållen – av livet, av sig själv, av något större. Kanske framför allt av oss själva. Att vi skapar en miljö där kroppen känner sig trygg.
När vi lugnar vårt inre landskap, lugnar vi också våra blodkärl. Och då får kroppen äntligen arbeta med oss – inte i ständig beredskap mot ett hot som aldrig tar slut.
Så vad är det egentligen som händer när blodkärlen blir trängre, stelare eller när plack bildas?
Det här var något helt nytt för mig för några år sedan: plack uppstår inte ur tomma intet. Det är en läkningsprocess och ett försök från kroppen att skydda sig. När blodkärlens insida blir irriterad – av inflammation, stress, socker, rökning, oxidativ stress eller långvarig belastning – uppstår små mikroskador i kärlväggen. Kroppen svarar med sitt eget ”plåster”. Kolesterol skickas dit för att täta, skydda och reparera.
Problemet är alltså inte kolesterolet i sig. Problemet är miljön i kroppen.
När inflammationen pågår länge, när stressystemet aldrig får vila och när kärlen inte får den näring och rörelse de behöver, fortsätter placken att byggas på. Kärlen blir stelare. Passagen smalnar av. Och då ökar risken.
Tunna blodkärl är inte svaga blodkärl. De är ofta känsliga blodkärl – formade av liv, hormoner, åldrande, stress och ibland sorg.
Och här blir perspektivet viktigt: kroppen är inte emot dig. Den gör sitt bästa – varje dag, ja varje sekund. Det är vi som ibland missförstår dess signaler.
Det verkligt läkande börjar när vi frågar oss själva, i sann yoga-anda:
Hur ser inflammationen i mitt liv ut?
Får mitt nervsystem vila?
Rör jag kroppen så att blodet får flöda?
Får kärlen det de behöver – näring, syre och trygghet?
För blodkärl älskar:
rörelse
djupandning
stillhet
kärleksfull närvaro
minskat socker och stress
antiinflammatorisk mat
och ett hjärta som inte lever i ständig kamp
När vi lugnar kroppen, lugnar vi också blodkärlen. När vi skapar trygghet inifrån, mjuknar systemet. Det handlar inte om att kontrollera kroppen. Det handlar om att samarbeta med den.
Och kanske är det just där läkningen börjar.
Så vad kan vi då tänka på i vår kärlek till kroppen, för att få den att känna sig trygg?
Våra blodkärl är levande vävnad. De är gjorda för att kunna vidga sig, dra ihop sig och följa kroppens rytm. Med åren – och med stress, inflammation och stillasittande – kan de bli stelare. Men den goda nyheten är: de svarar snabbt på rätt signaler. Jippi!
1. Rödbetsjuice
Rödbetor är rika på naturliga nitrater som i kroppen omvandlas till kväveoxid (NO).
Kväveoxid:
vidgar blodkärlen
förbättrar blodflödet
sänker blodtrycket lätt
ökar syresättningen av cellerna
Rekommenderad mängd är 1–2 dl färskpressad rödbetsjuice per dag, gärna på morgonen eller före rörelse. Du kan blanda i citron, ingefära eller äppeljuice för mildare smak. Vi använder blåbärsjuice hemma – utan tillsatt socker.
Effekt kan märkas redan inom 2–3 timmar och blir tydligare vid regelbundet intag.
2. Rörelse och värme
Daglig rörelse som promenader, yoga eller dans gör kärlen mer följsamma.
Värme – sol, bastu eller varma bad – får kärlen att vidga sig naturligt.
Svettning hjälper kroppen att minska låggradig inflammation.
3. Jordning och havsbad
Barfotagång och havsbad kan minska stress och kortisol. När nervsystemet går ner i lugn-och-ro minskar kärlsammandragning. Saltvatten innehåller mineraler som kroppen känner igen.
4. Andning
Djup, långsam andning aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Det signalerar trygghet – och blodkärlen slappnar av.
Stress gör kärl stela. Lugn gör dem mjuka.
5. Näring
Blodkärl mår särskilt bra av:
olivolja
nötter och frön
gröna blad
bär
omega-3
Antioxidanter skyddar kärlväggen och minskar oxidativ stress.
Och inte att förglömma – studier visar att:
positiva känslor förbättrar kärlens funktion
hjärtkoherens (hjärta, andning och känsla i samklang) påverkar blodflödet
När vi känner tacksamhet förändras både puls, blodtryck och kärltonus.
Så mina vänner – mjukhet i livet ger mjukhet i blodkärlen.
Flöde i själen skapar flöde i kroppen.
Och kanske är det just detta det handlar om: att hålla sig mjuk – inte bara i själen, utan också i kroppen. Våra blodkärl, precis som vi, mår bäst när de får vara elastiska, följsamma och levande.
Rörelse, värme, andetag och glädje gör dem mjuka. Likaså naturens egen medicin – som rödbetsjuice, rik på kväveoxid, som hjälper blodkärlen att vidga sig och blodet att flöda lättare. När flödet förbättras får varje cell mer syre, mer liv.
Att bada i havet, gå barfota, svettas, andas djupt och känna tacksamhet – allt detta signalerar trygghet till kroppen. Och i trygghet slappnar blodkärlen av.
Jag tror att kroppen vet exakt vad den behöver, när vi bara ger den rätt förutsättningar.
Mjukhet istället för motstånd.
Flöde istället för kamp.
Kärlek istället för kontroll.
Frågan är varför läkare som får en patient med högre kolesterol men för övrigt jätte bra värden, bra kost och träning ändå rekommenderar statiner?
Varför inte först ställa frågan vad skapar detta? Är det genitiskt och kanske ditt normala? Hur är kärlväggarna? Mjuka och följsamma så då behöver patient inte oroa sig. Eller hård och början till plack: vad skapar detta?
Varför är inte det nästa steg istället för statiner? Det är ju som att ta en Alvedon istället för att kolla vad som orsakar huvudvärken!
Våga fråga tusen frågor! Lita på din kropp och din magkänsla och fråga gärna flera olika läkare.
Stor kram,
Malin
