Barndomens osynliga medicin

Jag har ofta undrat varför mitt immunförsvar är så starkt. Varför jag nästan aldrig blir sjuk influensa eller hosta, varför kroppen tycks svara med ett lugn när andra rasar i feber och förkylningar. Jag är enligt en DNA test 100% skandinav med nästan hälften i Svenskt och hälften i Norskt och med en krydda av finskt och danskt. Kan det påverka? Nja… Idag vet vi att svaret kanske inte finns i några avancerade gener alls, utan i själva atmosfären i våra liv som barn.

Jag växte upp i ett hus där dörrarna stod öppna och människorna kom och gick. Mamma försörjde både mormor och sina bröder och min syster Monica den dagen jag kom till världen. Vi bodde alla i samma hus och mina morbröder och min stora syster var i ett brett spann i tonåren och många av deras vänner hängde i gillestugan på Rosenhillsvägen.

Mina föräldrar var musiker. De turnerade, mötte människor, reste med sina instrument och sin musik. Och när de kom hem tog de med sig alla de små, osynliga mikrober som följer med levande liv. Det låter poetiskt, men är också biologiskt sant: barn som får möta många olika mikroorganismer tidigt i livet tränar sitt immunförsvar. Det blir klokt, flexibelt, mindre rädd för världen.

Mormor lagade hemlagad mat – riktig mat, doftande av omsorg och enkla råvaror – och huset fylldes av släkt, vänner, skratt och samtal. Jag åt det som mina förfäder ätit, inte det som fabrikerna senare hittade på. Det gav tarmfloran en stabil, trygg grund – och tarmen är ändå hemmet för större delen av vårt immunförsvar.

Och jag reste.

Redan som ettåring flög jag till andra länder för det var det enda sättet mina kända föräldrar fick vila från att bli igenkända och där i dofterna från chili, oregano och timjan mötte jag andra kulturer, andra klimat, andra bakterier. För ett barns immunförsvar är det som att få ett bibliotek av små naturlektioner:

Så här ser världen ut. Det här behöver du kunna hantera. Du är trygg.

Så medan andra barn växte upp i mer sterila miljöer, växte jag upp i en mosaik av människor, mat, musik, resor och närhet. En blandning av trygghet och variation. Det är, enligt forskningen, en av de mest kraftfulla gåvorna man kan ge ett barns immunförsvar.

Och kanske är det därför min kropp fortfarande bär den där ursprungliga visdomen:

Att livet är vän, inte fiende.

Att världen inte ska fruktas, utan mötas.

Att immunförsvaret inte är en krigare i ständig strid, utan en resande som lärt sig följa rytmen i allt levande.

Kroppen minns.

Den minns mormors gryta, mammas turnéer, pappas musik, människor som lyfte upp mig och pussade mig på kinden. Mormor som bar mig på höften och sjöng sig igenom dagen. ” Pigge pigge pigge lunk… Min kropp minns alla de stigar jag sprungit på i andra länder som liten och som stor. Den minns värmen, skrattet, rörelsen, resorna.

Och kanske är det den minnet som är min starkaste medicin. Inte mitt skandinavisk DNA. Min mormor kallade oss med kärlek för zigenarungar, jag kallar oss för kulturarbetare med musik, gemenskap, hemlagad mat och nya upplevelser varje dag.

Fastna inte i den moderna människans inrutade mönster. Vill du hålla dig frisk stärk ditt immunförsvar med hemlagad mat, ny miljöer och människor, musik och sång och vänlighet.

Och kom ihåg: våra mormödrar hade rätt. 😉