Vi får alla välja vad som för stunden känns viktigast.

Som det brukar vara är vårt engagemang för de som har det svårt en nyhets aktion. Vi är engagerade ordentligt i början för vi är liksom i någon slags chock och vill hjälpa till till 100 % Men allt eftersom åren går kommer andra krig eller svält in i vår medvetenhet och det som förut engagerade oss faller mellan stolarna. Det är kanske inte så konstigt för vi ska ju hjälpa till på många olika ställen absolut men vi behöver hålla ett vakande öga över vår egen slentrian eller “ ja ja det håller ju på än så vad ska man göra “ känsla. Tror att vi alla faller in i den ibland. Medvetet eller omedvetet. För mig personligen känner jag att Ukraina ligger mig lite extra varmt om hjärtat för att det faktiskt skrämmer mig mest. Ryssland ligger ju väldigt nära oss och den Ukrainska befolkningen levde inte så mycket annorlunda liv än oss. Dels har vi också Ukrainska vänner i familjen och får dagligen uppdateringar om hur läget för deras familjer är. Men var och en måste välja vad som för stunden känns viktigaste för dom att stödja. Bara vi inte slutar stödja.

När det gäller maktmissbruk som i Ryssland, Nord Korea och Israel mfl hamnar jag i någon slags chock. 2025 och större delen av världen känns rätt human men ändå så finns det länder där män regerar som mördar och kidnappar och torterar för att behålla makten. Och dessa män kan även påverka oss. Kanske är det därför kriget i Ukraina skrämmer mig. Min och mina barns värld kan vända från den ena dagen till den andra pga Putin. Men inte bara Putin utan även Trump och han tull utspel.

Men när jag tittar på nyheterna och ser hur vanliga svenskar använder maktmissbruk och härskarteknik för att förminska andra på sociala medier eller via mail. Där de lurar och bedrar äldre för att tjäna pengar. Hur de utnyttjar andra och förvrider sanningen för att få flera följare och bli populärare så börjar jag undra om människan i grunden är ond och kämpar för att vara god eller om hon är född god men livet, uppfostran och annat skadar oss så att vår empati för andra försvinner? Vi väljer hatet och ondskan som drivkraft. Och hat föder bara mer hat.

Och återigen kommer jag till det lilla av maktmissbruk vi alla använder i vår vardag. För jag tror, som jag alltid sagt, att frid och fred i världen börjar med oss själva och att alltid ha koll på vår egen “lilla onda ängel på axeln” som viskar att det är ok att snacka skit, det är ok att ta dyrare pris på kaffe bara för att man kan, det är ok att smita före i kön, det är ok prata förminskande om kändisar, politiker, grannar eller ex-partnerns nya, det är ok att inte lämna tillbaka pengarna trots att vi ser att vi fick för mycket växel tillbaka. Familjer som bråkar om ägodelar och barn som kommer ikläm i skilsmässor för att någon förälder är bitter. I min värld kommer väldens ondska aldrig sluta så länge vi hycklar inför oss själva med att vi själva ibland faktiskt använder den för vår egen vinning skull. Är det ok i vår vardag att utnyttja andra för vår egen vinnings skull säger vi att det är ok för maktens män och kvinnor att utnyttja andra för detsamma. Litet som stort. Som i litet som i stort.

Just nu läser jag en kort ramsa varje dag för att hålla mig själv på banan. Den kommer ifrån Navajo indianerna ursprungligen men jag skrev om den efter en ramsa som min Shaman lärarinna Margitta Wigren lärde mig.:

“Lämna var plats i skönhet.

Jag går med skönhet inom mig

Jag går med skönhet bakom mig

Jag går med skönhet framför mig

Jag går med skönhet under mig

Jag går med skönhet ovanför mig

Jag går med skönhet runt omkring mig.

Mina tankar ska vara vackra

Mina känslor ska vara vackra

Mina ord ska vara vackra

Mina handlingar ska vara vackra

Vart jag än går, lämnar jag var plats i skönhet efter mig.

Vad som än har varit

Här börjar det i skönhet, moder jord, fader himmel

Från och med nu är balansen återställd

Från och med nu är skönheten återställd

Nu är skönheten återställd

Det har blivit skönhet igen”

Fritt inspirerad av den traditionella Navajo-bönen “In beauty may I walk”

(Hózhóogo naasháa doo, Beauty Way / Blessingway), nedtecknad av bl.a.

Washington Matthews i slutet av 1800-talet. Och min lärare Margitta Wigren. Omformulering och tolkning: Malin Berghagen

Stor Kram Malin